Klockan är visserligen bara tio så det är definitivt för tidigt att ropa hej, men än så länge är ungarna glada och nöjda. Det mesta är packat, sista maskinen på gång och huset hyfsat städat. Skönt! Inget jättehöjdarväder på semesterorten, men ändå bra mycket bättre än hemma.

Igår var det verkligen snorhalt. Jag drattade på ändan i backen på väg in. Idag snöar det och det gör att det är ännu lurigare. Måste ändå packa in ungarna i bilen och göra lite ärenden. Håll tummarna för att de inte drabbas av ännu än förkylning. Just nu är snorstatusen fantastiskt bra. En halv kråka i näsan om ens det. Otroligt!

Känns lite konstigt att vara hemma när man vet att skolan drar igång. Har fått den vanliga skörden av sms på morgonen, alla undrar när vi börjar. Eftersom vi börjar samma tid varje dag och har gjort så hela hösten kan man tycka att man borde veta, men ändå. Lite tråkigt att inte träffa eleverna faktiskt, men vårterminen är ju lång så jag hinner umgås med dem så det räcker och blir över...

Några har jag dessutom sprungit på under lovet. Nästan varje gång jag handlat har jag mötts av ett glatt rop, alltid från samma kille: "Hallå, titta, där är min lärare!!!" Rätt gulligt!

Ska gå och kolla på favoritfilmen med ungarna nu, Monsters Inc.! Riktigt bra film och bra för barn som är rädda för monster. Idén att monster är rädda för barn är genial!

Äntligen sover skitungarna efter en rätt rolig, men vild kväll. Maken var tvungen att åka till jobbet en sväng och jag skulle lägga dem själv. De drog av sig alla kläder och sprang nakna fram och tillbaka i köket ivrig tjoande. "Mamma, mamma vi är nakenfisar" skrek storebror. "Du ska osså spjinga mamma", skrek lillebror, "ta av dej klädejna". Jo, det hade varit en syn, en mamma och två små grabbar som springer nakna i köket.

Efter en bra stund lyckades jag få på dem pyjamasar och då kom de på att de var jättehungriga. Det blev en kort fruktstund i soffan. Då fick storebror självklart ont i magen och behövde bajsa. Jag parkerade honom på pottan med lillebror som sällskap och gick för att göra välling som båda självklart ville ha just idag. På något sätt lyckades jag sätta micron på 50 minuter istället för 50 sekunder och eftersom jag var upptagen i badrummet reagerade jag inte förrän det började pysa från köket. Välling i hela micron. Jag torkade och svor, dubbelkollade att båda verkligen ville ha välling och jo det ville de självklart, blandade ny och hittade inte mer än en napp. Tillbringade fem minuter med att leta efter den innan jag ropade till grabbarna och frågade om de sett den. Nej, det hade de inte svarade storebror. "Jo här finns en", ropade lillebror. "Nej det gör det inte alls" hörde jag storebror väsa. "Nej det göj det inte", ropade lillebror. "Kom igen nu" sa jag, "kom hit med den" och under över alla under, storebror kände att det inte var läge och sprang till köket med den. "Vi hittade den", skrek han lyckligt. Tack, tack!

Ny välling. "Nej, den är för kall", sa storebror. "Men du vill ju ha den kall", sa jag. "Nej, jag vill ha den lagom", deklarerade han bestämt. "Min åsså kall" sa lillebror Eko. Jag värmde flaskorna lite till och jo, nu var de lagom varma. Lillebror började nöjt dricka, men storebror vägrade. "Mamma jag vill faktiskt inte ha välling just idag, jag kan ta den en annan kväll". Bingo! Andas lugnt räkna till tio... "Okej, men lägg dig då", fick jag fram. "Nej, jag väntar tills pappa kommer" sa Storebror, men la sig faktiskt tillrätta ändå. Vi hann släcka och sedan hördes nyckeln i dörren. När pappa landat i sängen tog den bara en halv minut innan båda ungarna sov. Tack gode gud för min käre make!