Dum i huvudet!

Har idag fått flera bevis på att allt inte riktigt står rätt till med mig.

Sökte c-kursen i svenska som andraspråk sådär på skoj och trots att de senaste två årens heltidsarbete och halvtidsstudier varit nära att ta knäcken på mig funderar jag på fullt allvar på att fortsätta plugga. Jag behöver inte ens poängen, men det är roligt och säkert lärorikt.

Har snurrat runt och letat nya bloggar idag. Lärarbloggar. Det är sommarlov och jag tänker på jobbet. Så, det är bevisat. Jag är helt klart lite lagom pantad!

Kul skämt!

Håller helt med My dad read Kierkegaard. Att Björklund skulle vara väl påläst är ett skämt!

Från DN:

Jan Björklunds tre viktigaste retoriska styrkor är:
- Påläst inom de ämnen han väljer att tala om. Detta gör honom mer trovärdig än motståndare som nöjer sig med svepande och obevisade påståenden. Det är ingen tillfällighet att Björklund populär bland exempelvis lärare.


Moahahaha. Har aldrig träffat en lärare som tycker att Björklund är bra. Han är en populist som förenklar verkligheten så mycket att jag inte vet om jag ska skratta eller gråta. Det han säger visar med all önskvärd tydlighet att han inte har en aning om hur det är i skolan. Tyvärr verkar väljarna köpa hans retorik. Sorgligt.

- Retoriskt mod. Björklund vågar driva saker (teser) som andra - av olika skäl - väljer att avstå från att ta upp. Och teserna är alltid underbyggda med en tydlig och klar argumentation.

Mod? Underbyggda teser? Björklund rabblar slagkraftiga mantran som inte har någon verklighetsförankring. Vid ett flertal tillfällen har det dessutom visat sig att han använt felaktiga källor.

- Bra förmåga att improvisera i debattsituationer. Björklund är alltid lugn i debatten, blir aldrig svarslös och blir väldigt sällan svamlig (vilket självklart hänger samman med den först nämnda styrkan).

Att säga "det behövs ordning och reda i skolan" en miljon gånger är väl inte detsamma som att aldrig bli svarslös?

Ska bli spännande att se vad Mona Sahlin har att komma med ikväll! Har aldrig röstat på socialdemokraterna, men jag tillhör de få som tycker att Sahlin vida överglänser Göran Persson och skulle mycket väl kunna tänka mig att rösta på henne om hon håller stilen.

Väm behövver lerare?


Bild från Aftonbladet.

Gustav Fridolin skriver i Aftonbladet om krisen i skolan nu och på 90-talet. Han påpekar att det är nästan lika dyrt att betala arbetslöshetsersättning för lärare som att ha kvar dem i skolorna. Om man dessutom räknar med alla kostnader för de elever som inte kommer att klara sin skolgång i nedskärningarnas tid då de inte får det stöd de behöver kan det var en ren besparing att behålla lärarna. Men så tänker inga politiker tyvärr. Det handlar om penagrna just nu. Blir det några ungar som skadas av nedskärningarna kan man alltid skylla på skolan och lärarna senare. Något egen ansvar tar man självklart inte.

De sista timmarna

Har tagit ledig nästa vecka eftersom vi åker till Turkiet på söndag. Det slutade med att chefen bjöd på dagarna då jag gjort en hel del extra timmar under året. Ska snart gå och äta avslutningslunch med mina kollegor och sedan är det bara lite röj på skrivbordet kvar inna jag beger mig hemåt. Ska bli underbart!

Både lillebror och storebror ser fram emot sommarlovet och de har blivit lovade tårta idag. Sedan hade de svårt att förstå att det kunde vara spöregn och sommarlov samtidigt. Känns himla bra att börja med två veckor i solen.

De avslutande dagarna blev dramatiska. Dagen innan avslutningen slutade skolans fotbollsturnering med att två av våra grabbar hamnade i slagsmål och polisanmäldes. Satt på möten i skolan till klockan sju och det tog den sista energin helt klart. Det var ångerfulla grabbar som reagerade alldeles för impulsivt. Illa att terminen skulle avslutas så här.

Igår sa vi hejdå till tre elever som inte kommer tillbaka i höst. En av dem blir utvisad i slutet av juni och det känns otroligt tungt. Hon var självklart väldigt ledsen och jag har så svårt att förstå att man kan skicka ut en ensam flicka som har rotat sig här. Hon må vara arton år, men då är man inte ledsen. Hon är ett stort skäl till att jag håller på att fila på min skolblogg som kommer att innehålla alla uppgifter som vi arbetar med och som både jag och eleverna ska skriva i. Den bir dock endast för speciellt inbjudna, men det är ett bra sätt att hålla kvar kontakten med gamla elever. De andra två hade inte ett lika dramatiskt avsked, men de flyttar båda. En till en grannkommun och en utomlands.

Idag fick jag också reda på att ännu en av våra elever kanske kommer att tvingas flytta. Hon får inte bo kvar i det boende hon har nu då hon egentligen "tillhör" en annan kommun. Våra ensamkommande elever är inte sällan livegna. Jag hoppas verkligen att hon får stanna här!

En kär kollega verkar tyvärr få sluta. Inga vikariat förlängs då varsellistan är lång. Tre kollegor har dock begärt tjänstledigt så jag hoppas att vår käre chef kan trolla lite.

Jag behöver sommarlov nu. Det har varit ett tufft år. Väldigt roligt och spännande, men slitigt. Nästa år blir ett ännu mer spännande år. Vi verkar få nya lokaler, mer teknik, ett större samarbete med övriga gymnasiet är på gång. Dessutom ska vi vara med i ett treårigt forskningsprojekt vilket betyder att vi har en forskare hängande i hasorna. Mycket spännande! I höst kommer troligen domen för individuella programmet och jag hoppas att den blir till vår fördel.

Skolavslutning

Det är grått, regnigt och kallt. Precis som det brukar vara på skolavslutningar. Gymnasiets parkering var full av elever på den närliggande mellanstadieskolan och deras föräldrar. De små flickorna var klädda i tunna klänningar och stod och huttrade. Trots sina nästan lika tunna kläder sprang killarna omkring till synes oberörda.

Intressant om ADHD

Lyssnade just på Annika Sundbaum-Melin på Nyhetsmorgon Söndag där hon berättade om hur det var att få diagnosen ADHD som vuxen. Med var också läkaren Sergej Andréewitch som bland annat talade om medicinering och huruvida kreativiteten skulle försvinna om man tog dessa preparat. Hans svar var att det istället kan vara lättare att få fram kreativiteten om man kan fokusera. Jag är ingen expert, men jag har träffat på en del elever som ganska sent fått diagnos och medicinering. Det går inte att känna igen dem när de börjar medicinera och det är både bra och lite skrämmande. Just skolmässigt tycker de själva att det är underbart att kunna få fram sina kunskaper och inte längre behandlas som störiga individer. En kille skrev en uppsats om sin förändring förra året och det var verkligen intressant läsning. Han beskrev det tidigare kaoset och maktlösheten fantastiskt bra.

Samtidigt är det som Annika Sundbaum-Melin sa att man inte ska skylla på sin diagnos. Istället måste läkare (och lärare helt klart) hjälpa till att lyfta fram det positiva med en diagnos och stötta eleven i fråga. "Jag kan inte fixa det här för jag har ADHD" är inte okej att säga eller få säga menar Sundbaum-Melin och jag håller med. Då måste det dock finnas resurser att möta dessa ungar och inte klasset bestående av 31 elever där vem som helst skulle kunna bli utåtagerande.


Plugga, plugga, plugga...

Ska snart återgå till mitt pluggande. Har bara gjort ett uppehåll för ett möte med en kollega på SFI om hur våra elever ska slussas från oss till dem.

Nu åter till studierna!

Whops igen!

Ja, så står man tydligen på kommunens varsellista.  Inser att jag måste ta mina sista poäng i svenska som andraspråk så att jag får formell behörighet om typ en vecka eller så. Det löser sig säkert, men visst blir allt lite stirrigt. Jag har bara varit anställd i kommunen i två år så jag är egentligen inte så överraskad, men inte så nervös heller. Har en tillsvidaretjänst så det värsta som kan hända är väl att jag får jobba på annan plats i höst. Hoppas dock inte att det ska behövas. Min käre rektor var inte så glad och kommer att göra allt för att fixa till situationen. Jag har ändå byggt upp en helt ny verksamhet i år och vad jag vet finns det inte så många, om ens någon, med kompetens i svenska som andraspråk i kommunen. I alla fall inte bland de övertaliga. Det finns dessutom flera förberedelsegrupper på grundskolan med obehörig personal som inte läst någon svenska som andraspråk.

Det ordnar sig säkert, men håll gärna några tummar för mig!

Whops!

Tydligen har jag i ett svagt ögonblick lovat mina elever att vi ska se på film idag. En av ganska många saker som min virriga hjärna lyckats förtränga...

Nu gäller det att komma på en plan B.

Snabbt!

Effektiviteten flödar!

Hjälp vilket ryck jag fått i kväll. Har varit supereffektiv. Rättat alla SFI-prov och räknat ihop resultaten, läst tre artiklar till min Svenska som andraspråkskurs och skrivit en tvåsidorsuppgift som faktiskt blev riktigt bra. Jag har också läst nästan hela Bloggen möter undervisningen och börjat fundera över hur ett bra Bloggarbete skulle kunna se ut. Någon form av datorbaserad undervisning får det bli nästa år, blogg eller något annat. I år har vi definitivt drunknat i papper.

Nu ska jag lägga mig och läsa lite och försöka varva ner. Hyperaktivitet har sina nackdelar, det är svårt att varva ner...

Slutspurt

Maj är "de utsketna äpplenas tid" i skolan. Alla är trötta och alla har för mycket att göra. Mitt skrivbord ser ut som kriget och jag vågar knappt tänka på allt som jag ska ha gjort innan skolan slutar för terminen. Vilka elever ska vara kvar? Vilka ska vidare? Vilka ska läsa kurser på gymnasiet och vad ska de i så fall läsa? Vilka ska läsa med IV och vad ska de i så fall läsa? Hur många nya elever kommer? När ska de komma hit och hälsa på? Måste fixa schema, tjänstefördelning, utvärdering till kommunpolitikerna, köpa läromedel och be chefen äska investeringspengar eftersom verksamheten fortfarande är under uppbyggnad.
 
Idag måste jag också rätta klart elevernas SFI-prov som de gjort för att träna inför det riktiga som snart ska genomföras. Imorgon ska jag gå igenom med varje elev hur det gått för dem, vilka delar de klarat bra och vad de måste utveckla. Vi ska också gå igenom deras ESP och fylla i ett schema tillsammans. En elev som tyvärr inte fått uppehållstillstånd, utan måste åka tillbaka till sitt hemland ska dessutom göra en på engelska för att kunna visa vilka språkkunskaper hon har i både svenska och engelska. De som ska vidare till SFI eller Komvux måste också få med sig ett överlämnande.

Maj är dock inte bara stress och trötthet utan också nystart. Allt har inte varit perfekt i år, men nu ser vi framåt. Jag har börjat läsa Liza "Språkmakargatan" Greczaniks bok Bloggen möter undervisningen -konkreta metodiska tips och är väldigt sugen på att arbeta mer med datorer nästa år. Efter ett år har eleverna blivit lite mer inskolade i att arbeta efter egna planeringar och mycket texter och redovisningar skulle lika gärna kunna göras i en Blogg. Istället för Veckans Lärarpanel, Tematrio eller Kulturfyra får de kanske Veckans skrivuppgift,  Veckans fråga eller Veckans språkövning. Möjligheterna är oändliga. Återkommer med fler tankar när jag läst ut boken!  

Konsten att undvika

Har en hel hög med SFI-prov som eleverna testade att göra förra veckan. Gör allt för att undvika att rätta dem. Vet att det måste vara klart innan det riktiga provet ska göras. Har däremot faktiskt pluggat ikapp lite. Nu har jag bara en större och en mindre uppgift kvar innan jag har alla poäng jag behöver just nu i Svenska som andraspråk. Eftersom jag är totalt dum i huvudet har jag läst 50% och jobbat 100% de senaste två åren, men i höst är det slut med det. Nu blir det istället en massa "vanliga" böcker som jag förhoppningsvis hinner läsa!

Nu ska jag åka och handla och undvika jobbet lite till!

Underbar blogg

Har ni sett Dagens ord? Lysande! Ska nog börja utöka mitt vardagsordförråd med fler udda ord. Å andra sidan har jag elever som hitar sitt ordförråd i Lexin och låter som om de är födda i 50-talet (en tjej skrev t.ex. att hon ville gifta sig med en rask yngling) så jag kanske ska undvika för många ovanliga ord i mitt vokabulär.

Borde, borde, borde!

Jag borde verkligen sitta och skriva adjektiv-övningar istället för att skriva här, men jag undviker med all kraft arbete. Det är så fruktansvärt segt idag. Stor konflikt på morgonmötet mellan två kollegor som går varandra på nerverna. Är inte inblandad i själva konflikten, men båda försöker "värva" mig till sin sida. Den jag tycker har rätt delar jag inte arbetsrum med, men den jag inte håller med lika mycket sitter precis bredvid mig. Det är en minst sagt jobbig stämning och har egentlgien varit så hela hösten. Vi är inte riktigt synkade i arbetslaget när det gäller elevsyn och kunskapssyn och det är väldigt jobbigt! dags att rensa luften ordentligt kanske, men jag föredrar lete mer smidigt lösta konflikter. Ska bara komma på en bra strategi.

Ska snart gå och träffa en blivande elev som troligen ska gå hos oss nästa år. IVP i stort verkar få rekordmånga elever i år, men just på IVIK är det just nu lite tunnsått. Kommunen är tyvärr lite motvilliga till att ta emot flyktinga pinsamt nog.

Igår fick vi veta att den grundskola vi får flest elever från, som ligger i ett lite mer utsatt område än de andra skolorna, ska dra ner 16 lärartjänster nästa år. Det talar för att vårt elevantal kommer att öka även nästa år. Nej just det. Ordning och reda räcker ju, att resurserna krymper kommer väl inte att påverka kvaliteten.

Allt okänt är skrämmande!

Idag kom en av mina IVIK-killar till skolan helt skräckslagen. Han berättade om det stora, monstruösa djur som han sett i sin trädgård när han skulle gå till tåget. Det såg jättefarligt ut och frustade hotfullt. Hjälp mig Lilla O, sa han och började bläddra i ett bildlexikon, du måste kolla vilket djur det är och om det är farligt. Jag kanske måste ringa polisen.

Vi bläddrade och bläddrade och hittade det tillslut: en älgko.

Det är ingen fara, sa jag. Om den stör för mycket kanske du kan ringa fastighetsägaren, annars är det bara att låta den vara. Sen drog jag en historia om älgar som ätit sig fulla på gästa äpplen och uppmanade honom att ringa polisen om han såg en full älg.

Menar du att ni låter de här stora djuren vandra omkring i era trädgårdar? frågade han skeptiskt. Ni är konstiga ni svenskar.

Samma kille har berättat att han sov lugnt på nätterna trots bomber och skott i Irak. Det tycker jag är konstigt. Allt som är okänt är skrämmande!

Tidigare inlägg
RSS 2.0