Måste man läsa?

Seddan jag svarade på senaste kulturfyran har jag funderat över huruvida man måste läsa och i så fall varför. Det är knappast så att det är en ny fråga för mig, jag får den ofta av mina elever. Måste man verkligen läsa? Det spontana svaret är nej. Man måste ingenting. Samtidigt är det ärligare svaret självklart ja. Jag säger självklart eftersom det vore konstigt om jag som svensklärare och bokmal svarade något annat. Livet blir ganska mycket roligare och lättare om man läser. Återstår då att svara på varför. Som lärare är det lätt att svara på frågan, men svårt att ge ett bra svar. Det går att svara: "För att jag säger det", "för att du ska få betyg", "för att du ska kunna klara nationella provet". Listan på kassa lärarsvar är lång. Ett bra svar är ett annat. Genom att läsa böcker får du en inblick i andra människors liv och kanske får du då lite perspektiv på ditt eget. Det är bara det att ordet måste som ställer till det.

Måste, måste, måste. Jag har själv inte läst en enda bra bok som jag har varit tvungen att läsa. Jag tvingades läsa Röda rummet i nian och det tog många år innan jag ens tog i Strindberg med tång. Min hemska svensklärare på gymnasiet älskade Selma Lagerlöf över allt annat och eftersom jag avskydde min lärare avskydde jag självklart även Lagerlöf. Passionerat. Tills det dag då jag (visserligen genom tvång) läste Gösta Berglings saga på universitetet och älskade den. Varför kunde jag uppskatta en påtvingad bok då? För att den inte var påtvingad såklart. Jag hade valt att läsa litteraturvetenskap, alltså ville jag läsa. Är det åldern? Nej, jag tror att det är valet.

Återigen, måste man läsa? I min lilla värld befolkad av mer eller mindre läsgalna människor måste man det helt klart. I andra bekantskapskretsar är man kanske ett ufo om man läser. Jag önskar dock att alla skulle vilja läsa. Läs vad som helst till att börja med (även om jag funderar över hur Harlequin kan ge någonting) men våga dig sedan vidare. Våga upptäcka nya världar, låt dig inte begränsas. Läs inte för att någon annan säger det. Läs för att du mår bättre av det själv. Men man måste inte läsa. Man måste ingenting.


Liten gåta

Vad är det som växer och växer och växer och snart inte får plats i huset?



Min hög med olästa böcker. Nu är det inte bara adlibris- och bokusförbud, det råder även biblioteksförbud.

(Några böcker i högarna har jag faktiskt lyckats läsa, men det finns fler högar. Många fler.)

Konsten att vara banbrytande!

Ibland är det svårt att förstå riktigt hur stor en bok var i sin samtid. När jag läste Det går an av Carl Jonas Love Almqvist tyckte jag om Sara och gillade boken, men direkt chockerande var den knappast längre. Inte heller är Röda rummet lika rebellisk. För ett tag sedan läste jag En dag i Ivan Denisovitjs liv av Alexander Solsjenitsyn som är en bok jag tänkt läsa i evighet. En bok som verkligen var banbrytande när den kom och världen för första gången fick veta hur det var i Gulaglägren. I DN menar man att boken är en av de som förändrat världen. Håller den? Jag tyckte om den, men blev självklart inte lika chockerad, då situationen i dessa läger inte är okänd längre.

Det är svårt med de böcker som kallas banbrytande. De har chockerat och överraskat sin samtid, men nu funkar det inte alltid. De andra böckerna DN tar upp Du sköna nya värld av Aldous Huxley och Media av Marshall McLuhan har jag inte läst och är inte så sugen på det heller.

Finns det någon banbrytande bok som du fortfarande tycker håller?

Jag har fastnat...

Jag har försökt och försökt och försökt, men inte lyckats komma igenom Aldrig fucka upp trots att jag tyckte bra om Snabba Cash. Den här gången irriterar jag mig mer på Lapidus hackiga och kortfattade språk. Jag får ingen ordning på alla personer och jag har dessutom ingen som tvingar mig att läsa. När jag läste Snabba Cash gjode jag det tillsammans med en elev och vi pratade nästan dagligen om vad som hade hänt och vad vi trodde skulle hända. Läsning är inte alltid bäst ensam.

Nu läser jag istället fyra andra böcker, mest blir det Djävulsstjärnan av Jo Nesbø där Harry Hole verkligen är emr än lovligt eländig. En bok som tål att man läser en kort bit i taget är underbara Kärlek är ett blandband av Rob Sheffield som råkade trilla in i varukorgen vid förra Bokusbesöket.  Norweigan Wood av Haruki Murakami har jag precis börjat på. Den ingår i Jorden runt på åtta böcker och verkar riktigt lovande. Att den fjärde boken ligger i badrummet säger ingenting om dess kvalitet. När barnen badar läser jag Skriet från kärnfamiljen av Rebecka Edgren Aldén, Tinni Ernsjöö Rappesom troligen kommer att generera ett gäng blogginlägg framöver.



Vad är en bra bok?

Satt och sammanställde listorna med de böcker jag läst 1999-2008. Listan finns här. När jag läste de mycket korta kommentarer jag skrivit om varje bok märkte jag att jag hyllat vissa böcker som jag nu knappt minns, men skrivit skeptiskt om böcker som jag nu minns med glädje. Deckare kan jag till exempel sällan komma ihåg handlingen i utan vet bara om jag gillade dem eller inte. Andra böcker som varit lite tröga att komma igenom, men stannar länge i tankarna. Vilka är egentligen de bästa böckerna, de som ger glädje för stunden eller de som man minns länge?

Läser just nu



Om Gud av Jonas Gardell är månadens bokklubbsbok. Jag har läst knappt hälften och den är riktigt bra. Inte på något sätt tung, men den ska ändå avnjutas i lagoma doser.

Aldrig fucka upp av Jens Lapidus har jag precis börjat med. Jag har lovat en elev som läser Snabba Cash att han ska få den efter mig, så jag behöver läsa ut den innan sommarlovet. Det tar några kapitel innan man kommer in i Lapidus lite hackiga språk, men storyn verkar bra!

Låt den rätte komma in av John Ajvide Lindqvist är en bok jag aldrig skulle ha läst om den inte var med i Bokusutmaningen. Jag kan definitivt säga att jag är glad att jag blev "tvingad" att läsa den eftersom den är otroligt spännande. Att jag skulle gilla en vampyrhistoria är totalt osannolikt, men efter 200 sidor vill jag bara läsa vidare!

Återkommer när jag läst ut böckerna!

Läser just nu

Jag är just nu ganska splittrad i min läsning och läser flera böcker:


Revolutionary Road av Richard Yates som är bra, men lite seg. Ingår i Bokus utmaningen.

En dag i Ivan Denisovitjs liv av Aleksandr Solzjenitsyn som verkar vara bra. Ingår i Jorden runt på 8 böcker.

Sommardöden av Mons Kallentoft eftersom jag vill  veta hur det går för Malin Fors.

Gardells Jesus

Det är spännande att Gardell kan chocka någon med sin bild av Jesus. Varför skulle han vara lång, blond och blåögd med perfekta tänder. Jag tror snarare att den bild som målas upp i boken Om Jesus där han beskrivs som en kort, mörkhårig och tandlös. Egentligen är det väl typiskt att det är utseendet som diskuteras i vår utseendefixerade tid. Den spelar väl ingen roll hur han såg ut, om han nu fanns och det är väl trots allt ganska troligt. Det som är viktigt är väl hur han var och den bilden Gardell ger av det verkar väldigt sympatisk. Ska ta och läsa boken så snart min hjärna börjar fungera igen, troligen någon gång i sommar...

Bodil Malmsten

En av mina favoritförfattare är Bodil Malmsten.

Hittade idag till hennes Blogg  Lär bli en trogen läsare!

Har dessutom beställt denna fina skrivbok på bokrean!

Omslag

RSS 2.0